Världens bästa Frida har varit på besök i torpet i helgen
Hon är en alldeles speciell sorts vän
En sådan som lämnar man och barn och villa en hel helg för att
vara med mig och gräva dike och bära sten på dagarna
och sova i en kall liten husvagn på nätterna
En sån vän är väldigt fin att ha!
Hon är en alldeles speciell sorts vän
En sådan som lämnar man och barn och villa en hel helg för att
vara med mig och gräva dike och bära sten på dagarna
och sova i en kall liten husvagn på nätterna
En sån vän är väldigt fin att ha!
Det kändes naturligt att fortsätta på projektet som vi påbörjade sist hon var på torpet
-dräneringen
Ett projekt som inte riktigt blivit avslutat eftersom annat kommit i vägen
Nu tog vi tag i det igen och vi (mest Frida) började med att gräva diket en aning djupare. Nu blev det så djupt som det var möjligt innan berget tog emot
Sen var det dags att försöka få tag på grus och det visade sig vara bra mycket lättare än man kunnat tro!
Vi promenerade iväg till en granne för att fråga honom om hur man gör för att få hämta grus i det naturliga grustag som finns längre ner i byn. Men det visade sig att denna granne själv höll på att dränera sin tomt och hade köpt för mycket grus så vi blev erbjudna att ta av hans!
Så lätt var det! Och om jag får hänvisa till ett tidigare inlägg så är nu är alltså en av tre ordnad, bara säng och tunna kvar...
Med hjälp av en bil som fungerar bra även som traktor och en vän som är stark som Pippi Långstrump var det nu bara att börja köra hem grus i baljor och hinkar...
När vi grundat diket med ett lager singel var det dags att lägga i tegelrören. Fint som snus blev det! Sen på med mer grus. På husets ovansida där vattnet kommer ifrån fyllde vi nästan hela diket med grus och lämnade endast plats åt ett tunt lager jord. På husets kortsida nöjde vi oss med att täcka rören med kanske 1dm grus
På det hela taget känns det som om vi fått till en riktigt bra dränering!
Som avslutning på helgen tog vi det som nog kommer att vara
sommarens sista dopp i sjön.