Vintern ringde och sa att den var på väg

Igår gjorde jag en endagstur till torpet. En plötslig föraning om att vintern närmar sig fick mig att vilja skynda på lite.

Jag fick gjort en hel del faktiskt.

Planterade en rot av en bondpion som jag stulit utanför mitt hus i stan. Får se om det kan bli en ny pion av den!

Spontanplanterade en björk till på tomten. Hela kommunen verkar vara översvämmad och så även min gräsmatta som är alldeles plaskblöt. På sikt kanske jag får ta och dränera runt hela tomten men för stunden fick lösningen bli att plantera fler träd! Björkar suger mycket vatten tror jag...

Och så rensade jag hängrännan ifrån gamla löv. Jag såg att fasaden var våt på ett par ställen och förstod inte riktigt varför. Inte förrän jag kom på att det nog var ett stopp i hängrännan som orsakat översvämning. Lätt som en plätt att fixa men kan ställa till med mycket elände om det missas. Så gå hem och rensa era hängrännor nu!

 

Plockade ut en fönserkarm som skulle hem till stan för renovering.

Och så snickrade jag klart fönster- och dörrfoder på husets framsida! Visst ser det präktigt ut? Jag fick lära mig av arkitekten Ola att en sådan här trekantig list över en dörr eller ett fönster kallas för fronton. De var vanliga på 1800-talet men dessvärre inte i trakten där torpet ligger. Ingen lokal förankring alltså... Det är dessutom så att det mest riktiga, eller jag kanske borde säga det minst felaktiga, vore att pryda dörren med en fronton men låta fönstren ha bara de enkla fodrena. Men. Balansen på fasaden blir bäst om fönstren får frontoner men inte dörren. Det liksom jämnar ut höjdskilnaderna mellan fönster och dörr. Och om bara dörren får fronton ser den alldeles för hög och smal ut...

Ja, sista ordet är inte sagt om detta ännu.