Quantcast
Channel: litettorp
Viewing all 150 articles
Browse latest View live

Runt om i Sverige våren 2013

$
0
0
Förra veckan var jag inte så mycket på torpet för jag hade fullt upp med annat. Jag var iväg på flera små resor och utflykter och såg mycket fint. Här är några foton ifrån mina resor:

Gerlesborg, norra Bohuslän:
 


Skräddarön, södra Bohuslän:
 


Vittsjö, norra Skåne:
 


Känner ni igen er? Inte?
Trodde ni kanske att Sverige var ett modernt land?

Samma gener liksom

$
0
0
Idag var jag på visning av det här huset:
 


Ser det bekant ut?
Det är nog för att det är något av en enäggstvilling till mitt.

Jag var där för att spionera lite. Och för att lära mig mer om mitt eget hus och det gav utdelning faktiskt! Nu känner jag mig ganska säker på att även mitt torp haft planlösning som en klassisk enkelstuga från början. Fastän det har ett fönster på varje sida om entrén. Det har nog sett ut som detta med farstu och trappa upp till vinden till höger och ett lite mindre kök till vänster:
 


Och ännu mer spännande var att se de gamla spisarna! I detta torp fanns varken kakelugn eller järnspis utan bägge rummen hade öppna spisar. Jag har ju misstänkt att mitt torp hade en öppen spis liknande denna innan kakelugnen sattes in i slutet av 1800-talet och nu fick jag det bekräftat igen.
 


Men hur det såg ut i köket tidigare har jag haft svårare att gissa. Nu har jag goda skäl att tro att där varit en öppen spis liknande den här en gång:
 

Är den inte söt?
Notera också den fina lilla luckan uppe till höger.

Jag måste ju också erkänna att jag är lite nyfiken på vem som köper detta och vad den personen tänker göra med det. För om denna någon tänker renovera det kan jag kanske komma med några goda råd och få en torp-vän. Och om det ska rivas skulle det ju finnas ett och annat att ta tillvara på för lilla mig...
 

Skatter

$
0
0
Jag älskar när en liten ansträngning ger ett stort resultat. Som när jag rev ner det sista av taket/golvet mellan köket och vinden. Nu är det plötsligt öppet till nocken!
 
 
Och till på köpet hittade jag en skatt. Eller två till och med.
 
En 25-öring ifrån 1912 föll ner ur bjälklaget!
 
 
Det är så fint att tänka att den säkert tillhört den gamle torparen Rodin.
 
Och så hittade jag något ganska otippat: ett par kakelugnsluckor!
 
 
Vad jag kan se passar de till min kakelugn. Det roliga är att dessa är jättefina medan de som sitter på ugnen är helt bruna av rost. Hur kan de ha legat på vinden så länge och fortfarande se så fina ut? Det är nästan lite mystiskt... Men jag är förstås glad och nöjd!

Fin och ful-luckor

$
0
0
Nä men så här är det ju förstås.
Nu känner jag mig lite korkad...
Jag kom på det när jag såg den här bilden på Hemnet alldeles nyss:
 
 
Luckorna som sitter på kakelugnen nu är ju endast innanluckorna och de jag hittade på vinden är de blanka och snygga ytterluckorna. Så klart. Jag har undrat varför det bara fanns ett par luckor när jag vet att det brukar vara två.
Frågan är då om man kan sätta dit ytterluckorna.... Ska kika på detta nästa gång jag kommer till torpet!
Och varför? Varför behöver man två par luckor??

Som handen i handsken

$
0
0
Nä men hörni, nu har det hänt nåt sånt där fantastiskt igen.

Jag köpte ju ett lås på Tradera i vintras. Eller rättare sagt, jag köpte ett dörrhandtag och med på köpet fick jag ett dörrvred som jag inte riktigt visste vad jag skulle använda till och inte heller hur det fungerade om jag ska vara helt ärlig.
Men så prövade jag det på torpets framdörr härom dan. Där fanns ett hål efter ett gammalt dörrvred och på insidan finns något som jag trodde var resterna av ett trasigt gammalt lås. Och så passar dörrvredet som handen i handsken! Det ser ut som om det alltid har suttit där! Det som jag trodde var ett trasigt lås var en helt fungerande fjäder som gör att klykan på insidan lyfts upp när jag trycker ner handtaget på utsidan. Det fjädrar så där alldeles lagom! Jag kanske kan smörja det en gnutta och skruva åt den fina fyrkantiga muttern lite till men sen är det klart! Otroligt...
 
 


Det kanske inte är så märkvärdigt för den som vet hur gamla lås brukar se ut och fungera men för mig som inte hade någon koll alls var detta lite av ett mirakel.

julafton för sakletaren

$
0
0
Idag har jag varit tillbaka och hämtat grejer i torpet som ska tömmas som jag skrev om för några veckor sedan.
Jag fick med mig lite allt möjligt, här är några av sakerna:
 

hylla, överljusfönster och fint bord som tyvärr saknar låda

Sen blev jag kär i den här linoleummattan så den fick också följa med hem! Det var bara ca 2x2 meter men jag kanske kan ha den i nåt väldigt litet rum?
 


Och så madrasser! En som jag tror är fylld med tagel och en som var jättetung och fylld med något grovt och knastrigt material som jag faktiskt gissar är halm. Hur ofräscht är det med så här gamla madrasser? Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker än... Och hur gör man för att de ska bli lite mindre ofräscha??
Snygga är dom iallafall!
 
 

Lökar fick jag också. Två påsar. Jag grävde upp hela tuvor av en söt liten påsklilja som sprider sig själv och så småningom bildar stora mattor. Jag fick även lökar av en snödroppe med dubbla blommor. En riktig sötnos som jag blev väldigt förtjust i!
 


Det mesta av det jag fått är väl sådant som de flesta skulle kalla för skräp. Själv kallar jag det för vackert och användbart!

Allra finast i huset var dock farstun med pardörrar och en underbar 20-tals tapet:
 

Men den var ju lite svår att ta med hem...
 
 

Fågel hittar hem

$
0
0
 
Någon har flyttat in i en av mina hemmasnickrade fågolholkar
och jag är väldigt stolt!
 
Jag fångade den lilla rackaren med kameran
Och vid en närmare titt visade det sig vara en...
Blåmes!!
 
Välkommen lilla blåmes!

Vår-resa

$
0
0
Igår fraktade vi bjälkar
Jag, Susanna
och SAAB:en

De som min farbror sågade upp åt mig
av träd som växte vid min pappas sommarstuga och
som sedan har förvarats på min mammas loge ett par år

Tills nu, när det börjar bli dags för mig att sätta in dem i huset
i form av nya takbjälkar

Det tog oss en hel dag
att först hämta dem hos mamma utanför Trollhättan
Sen köra dem till Björketorp
Och slutligen hem till Göteborg igen

Men så har vi ju sakta sakta tuffat fram
Omgivna av
Smaragdgrönt nyutslaget gräs i det vackraste vårdis
kört på fina små vägar och sett många gamla hus

På torpet blev vi välkomnade av göken som gol
Av nyutslagna björkar
gullvivor, skilla och påskliljor...

Roligast var det här:
Att kejsarkronorna jag grävde ner i höstas nu är på väg upp med raketfart!

KVARTERS ODLAT

$
0
0
 
 
Idag tog Olle och jag en promenad förbi Kvarters odlat på Hisingen. Inklämt mellan en vältrafikerad korsning och en byggarbetsplats har de slagit läger och försökt skapa en grön oas. Här är det inte fågelsång och humlesurr som dominerar direkt, utan snarare buller och bankande. Men jag gillar initiativet! Framförallt för att det är ganska nära min lägenhet och för att det så sällan händer något spännande här...
 
Jag kommer inte att börja med stadsodling, jag har ju mitt torp, men för den som bor i stan och bara längtar efter att få gräva i jorden är det ett tips att ta med sig en pallkrage dit och sätta igång!
 


Stadsjord har projekt i många delar av Göteborg, inte bara på Hisingen. De har en hemsida om ni vill veta mer:

Stora nyheter

$
0
0
Idag är en stor dag ska ni veta, jag har fått gjort något enormt gjort på torpet. Något som jag har funderat på och fasat över länge. Ja sen allra första början. Det var så svårt att jag vände mig till Gård & Torps experter för att få råd. Och det fick jag!
 
Det handlar om höjningen av innertaket och hur man sätter in ett nytt mellanbjälklag i ett redan färdigtimrat hus.
 
Eftersom jag varken kan göra instick med motorsåg eller lyfta 5 meter långa bjälker 2 meter upp i luften alldeles själv så behövde jag hjälp. Hjälpen kom ifrån småland i form av mamma och hennes sambo Kenneth som nyligen tagit motorsågskörkort.
 
Först mätte jag ut var de nya bjälkarna skulle sitta. Det var inte så särskilt enkelt när ingenting rakt fanns att ha som referens. Jag utgick helt enkelt ifrån de gamla bjälkarna och hoppades att de inte satt allt för snett. De nya uttagen hamnade nästan 40cm högre upp än de gamla. Det var lite mer än jag tänkt mig från början men jag tyckte att det verkade lämpligt att såga just där pga hur stockarna låg. Takhöjden på bottenvåningen kommer då bli nästan 2.10 istället för 1.70 som den var innan.

Jaha, sen byggde vi en liten ställning och skickade upp Kenneth att såga. De nya uttagen fick en rät kant och en som var vinklad snett utåt.
 
 
Sen mätte och mätte och mätte vi. Och sen var det dags att såga till bjälkarna så här:
 


Tanken är alltså att de ska "laxas" in i timmerstommen.
Sen lyfte vi upp bjälken, förde in den genom hela väggen tills den gått igenom huset. Därefter kunde den tryckas på plats så att den låste fast bägge väggarna som en klammer. Hålet som blev på den räta sidan får jag fylla ut senare så att bjälkarna hålls kvar på sin plats. Lätt som en pannkaka va?!
 


Jag är helt fascinerad över att det faktisk gick! Visst var det bökigt och visst gjorde vi lite fel här och var men på det stora hela gick det ju alldeles strålande bra!
 
Här har mamma fångat mig och Kenneth när vi är djupt inne i en diskussion om hur vi ska gå tillväga:

Följ med mig...

$
0
0
 
 
 
 
 
 
 
 
  
 
 

En vuxen kvinna, en labrador och två körsbärsträd...

$
0
0
Tänk att en vuxen kvinna, en labrador, två körsbärsträd, två syrenbuskar, en smultronschersmin, två bondpioner och tre säckar kogödsel får plats i en Saab v4! Det tror man inte när man ser den... Olle lekte att han var en djungelhund som satt och spanade ifrån sitt gröna gryt när vi körde vägen till torpet med bilen full av grönska.

Sist jag var på torpet grävde jag några gropar längs tomtgränsen. Planen var att anlägga en syrenhäck men så plötsligt gick det som det går ibland när jag håller på med något- planerna ändrades! Jag såg framför mig en körsbärsport vid infarten till huset. Två resliga, knotiga och blommande bigarråer som markerar entrén. Jag åkte hem och kollade upp sorter och kom fram till att Gårdebo nog skulle bli bra. De är härdiga och storväxande och bären verkar smaskiga. Igår planterade jag dem och nu hoppas jag att de ska ta sig och trivas!

Lyckan är att ha en trädgård

$
0
0
 
 
Sådana här dagar, när solen skiner och äppelträd och syrener blommar är lyckan att ha en trädgård att vara i. Tänk att jag har det!

Jag åkte till torpet för att göra helt andra saker men vädret var så härligt att jag bara ville stanna ute och pyssla med blommorna.

Här är en ny del av trädgården som tidigare var ockuperad av gamla panelbräder. Där har jag nu planterat ut en del av mina uppdrivna myskmalvor. Såpnejlikorna ville sig förövrigt inte alls men myskmalvor var jättelätta att så. Här har jag också strött ut blomfrön av olika sorter; pionvallmo, ringblomma och fingerborgsblomma. En självsående blomsterrabatt är drömmen. Alldeles intill kommer det upp mängder av självsådda brandliljor som också gärna får vandra in i blomsterängen så småningom...
 


Längs husväggarna har jag nu kunnat börja plantera lite blommor eftersom dräneringen äntligen är klar. Här har jag satt två bondpioner, en rosa och en vit och idag tog jag med mig blå trädgårdsiris som jag grävt upp utanför mitt hus i stan. De sprider sig tacksamt och verkar gilla torra och soliga lägen. Blommorna längs långsidan sätter jag nästan en meter ifrån husväggen, både för husets och växternas skull. Här sticker takfot och hängeänna ut en bit ifrån husväggen och utan regn och ovanpå dräneringen är det nog inte mycket som trivs. Jag är ganska hård mot mina växter; de som kräver bevattning får växa i någon annans trädgård. Det är alldeles för tungt för mig att bära hink efter hink ifrån skogen. Men vid nyplantering måste jag ju så det har blivit en hel del bärande av vatten idag.
 


I övrigt blommar Astrakanen för fullt och kejsarkronorna har gjort mig stolt och lycklig även om visst bara den ena behagar blomma. Pingstliljor lyser vita här och var på tomten. Det är två sorter; de som jag själv planterat och de gamla som legat vilande i marken och nu kommer upp igen. De två sorterna skiljs lättast åt på doften, de få riktigt gamla jag har doftar alldeles överjordiskt gott. Även om de jag själv satt kallas gammaldags går de inte att jämföra med orginalet!
 
 


Vintern har varit elak i år och för första gången sen jag köpte torpet har växter i trädgården dött. En av de fina enbuskarna var alldeles brun och den fick jag såga ned. En del växter jag planterat kommer inte upp, till exempel höstanemonen, vildvinet och stockrosorna. När jag tänker på saken är det de växter jag planterade sist i höstas, kanske hann de inte etablera sig tillräckligt för att överleva den hårda vintern. Sorgligt men jag antar att det är en del av att ha en trädgård och att jag snarare varit skonad innan för allt jag satt har snällt kommit upp igen. Vintern verkar även ha varit elak emot björnbären vilket snarast underlättar för mig, de växer ju som ogräs runt tomten och jag har ett stort jobb med att hålla dem i schack. Nu står de bruna och livlösa och jag kan passa på att klippa ned dem. I övrigt är det blåbären och vintergrönan som fått stryk men de kommer ju igen, det vet jag.

Två projekt på en dag

$
0
0
Den tiden verkar vara slut när jag mest satt och luktade på blommorna.
Nu är det full fart på mig, även om jag kanske inte riktigt gör det jag borde...
Ett infall fick mig att dra igång projekt måla om boden.
Jag hade en gammal halvfull hink med rödfärg stående
så det var ju bara att sätta igång!
 
 
Målade även en spalje som jag spikade upp på väggen och flyttade runt på ett par rosor.
Nu ska den vita mme Plantier få klättre mot den röda väggen....mums!
 
 
Sen en kort vila och så var det dags för nästa projekt:
meja ner alla döda (och levande) björnbärsbuskar längs tomtgränsen med trimmern!
Så här ser det ut nu, det blev så otrolig mycket finare. Här var ett ganska stort område som tidigare var helt ointagligt. Jag hade inte rått på de elaka snåren utan trimmern som jag fick i födelsedagspresent förra året. Jag har haft lite blandade känslor för denna dånande, rykande och brutala maskin men nu måste jag erkänna att jag gillar den. Den öppnar helt nya möjligheter för mig att hålla gräs och sly i schack så att det inte växer igen runt huset.
 
 
Ja och sen fick vi äntligen ta ett dopp i sjön!
 
 

Fear no more

$
0
0
Den där rädslan för att de gamla fina husen börjar ta slut har jag som tur var kunnat släppa. Plötsligt verkar de finnas i överflöd! De senaste dagarna har jag varit på flera visningar av alldeles makalöst fina och välbevarade hus. Inget av dem är speciellt dyrt, alla är på pendlingsavstånd till Göteborg....
Här är bilder ifrån två av dem: 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Jag önskar att de här husen kunde skyddas på något sätt och jag hoppas verkligen att de hamnar i goda händer!
 

Ett inuti!!

$
0
0
Jag har haft semester en vecka och tog då med mig hela familjen till torpet för att lägga golv!
 
Det är alltså det gamla golvet jag fått av en granne som nu skulle in. Redan färdigslitet med äkta maskhål och 1800-tals lort i springorna.


Först behövde jag bygga om bjälklaget eftersom golvet nu skulle ligga på andra ledden. Jag har därför lagt in kortare mellanreglar emellan de gamla bjälkarna och fått ett tjusigt rutnät där golvplanken kan vila.
Och å vad jag använde mitt laservattenpass till detta. Inte. Nej då, jag utgick glatt ifrån de gamla bjälkarna, förlitade mig på mitt ögonmått och höll tummarna att det skulle gå ihop någorlunda i slutändan.

Och sen började jag såga till golvplanken. Och jag la ut dem ospikade över hela golvet först för att få en överblick av ytan. Sen kunde jag justera lite här och var innan jag började spika.



Slutresultatet blev väl ändå något av ett böljande hav, det erkänner jag. Men det blev tillräckligt fint och jag tycker vi kallar vågorna och ojämnheterna för "torpigt charmiga".
 
Golvet hade tidigare varit dymlat med de här lillfingerstora pluggarna samt skråspikat här och var med handsmidd spik.

Jag valde att inte dymla igen (ni får tänka på att jag inte har borrmaskin och sånt modernt) utan spikade planken rätt igenom istället. Till det använde jag gammal återanvänd klippspik. Jag hade inte handsmidd spik så det räckte och jag vägrar köpa ny handsmidd spik för 10kr st när golvet var gratis, det skulle kännas alldeles bakvänt. Så klippspiken fick bli en kompromiss.

För första gången sedan jag köpte huset för snart fyra år sedan har jag varit inne i huset - och trivts med det. Det här golvet ger en varm trygg känsla. Det är lent och slitet och uråldrigt. Ett golv som man vill vara på! Och torpet har plötsligt gått ifrån att vara ett skal, en torp-kuliss, till att också ha ett inuti, ett rum där man kan trivas.
 
 
 
 
 

Ett stort beslut

$
0
0
Ni kanske undrar hur det har gått;
Blir det några studier?
Och ska hon flytta till Kramfors?
Eller Mariestad?
Och jag har faktiskt bestämt mig nu men inte för någon av de utbildningarna.
Nej,
Jag ska läsa till...

trumvirvel tack.....

BEBYGGELSEANTIKVARIE!

i ......

GÖTEBORG!

Jag har funderat mycket fram och tillbaka men slutligen bestämt mig för att trotsa den svåra arbetsmarknaden och satsa på det jag tycker är roligast av allt!

Så ja, nu ska jag bli expert på gamla hus.

Och nu är det sagt, det är alltså sant.

Gunnebo i text

$
0
0
Idag åkte jag och gänget på mitt jobb på utflykt till Gunnebo slott i Mölndal. Även om vi bara var där i ett par timmar och egentligen mest satt på cafét och åt galet goda bakverk var det ett mycket givande och inspirerande besök.

Jag har ju varit där många gånger förut, även om det var några år sen sist, men idag tittade jag på Gunneboområdet med delvis nya ögon och blev väldigt imponerad! För det första blev jag alldeles yr i huvudet av att se handhyvlade paneler och smidda spik vart jag än tittade. När jag sen insåg att byggnaderna inte var uppförda på 1700-talet utan på 1990-talet blev det inte mindre intressant. Det är fantastiskt fint återskapat! Slottet är ju naturligtvis gammalt men arbetarbostäder och drivhus m.m. är alltså nybyggda, delvis efter gamla ritningar. Och nu är det snart dags att rekonstruera en helt ny byggnad- orangeriet!

Hallå Göteborg, kan du inte bli lite mer som Mölndal?!

Vi träffade på en bekant som visade sig ha blivit möbelsnickare på Gunnebo och det var roligt att få prata lite med honom. När jag sedan som bäst stod och dreglade över stänkmålningarna inne på cafeets väggar kom han gående med antikvarien på Gunnebo och jag fick prata några ord även med honom. Han var tidigare programansvarig för byggnadsvårdsutbildningen på Träakademien i Kramfors och och vi hann prata lite om de olika byggnadsvårdsutbildningarna i landet och deras för- och nackdelar. Väldigt intressant!

Jag måste åka tillbaka till Gunnebo snart igen och fotografera och hämta inspiration. Ni kommer säkert få höra mer om det stället här!
 

På köksväggarna

$
0
0
Nu när köket har fått ett golv att gå på är nästa steg att göra iordning väggarna invändigt. I det här rummet sitter många lager tapeter på väggarna i stora sjok. Eftersom jag gärna vill låta dem sitta kvar där som ett meddelande till framtiden behöver jag täcka över dem med något. Det går inte att fästa ytterligare ett lager tapet ovanpå dem, det skulle bli väldigt ojämt och dessutom snart falla av. Inte heller går det att lerklina ovanpå en massa tapetrester. Skivor är så klart den enkla lösningen men gips är inget material som jag längtar efter att få in i mitt gamla hus, det är ju historiskt helt åt skogen. Masonite- eller andra träskivor är ju något bättre men jag är lite rädd att de stora temperatur- och fuktskillnaderna som kommer uppstå i mitt hus över året kommer göra att de bågnar och glider isär. Om jag tapetserar ovanpå dem finns kanske risk att väggarna bågnar och tapeterna spricker.
 
Kvar har vi alternativet med spikad träpanel. Jag gillar den tanken, dels för att det passar i ett enkelt rum som ett kök och dels för att jag inte behöver tapetsera ovanpå utan bara måla och låta träets yta pryda väggarna. Det är ju så jag helst vill ha det- lite mönster men mycket materialkänsla. Då återstår bara frågan vilken sorts panel som kan passa. Pärlspont passar inte i ett så gammalt hus som mitt, jag vill ju i så fall ha gammal och riktigt bred pärlspont men vad jag vet går inte det att få tag i sådan utan att man hyvlar den själv. Ett annat alternativ är helt slät panel i rejäla bredder av bräder liknande de som sitter i taken i mitt hus. Hand- eller maskinhyvlade, kil- eller parallellsågade, båda kan vara ok i mitt hus. Men inte heller det är helt lätt att få tag på. På vanliga brädgårdar kan man så klart köpa paneler men bredder över 120mm verkar inte gå att få tag på.
 
Därför har jag nu beställt panel och takbrädor ifrån en liten lokal såg. Där sågar de bredder på upp till 195mm vilket jag tror blir fint. Och det blir samma typ av brädor till taket. Jag passade också på att ombeställa golvet till stora rummet som jag beställt ifrån samma såg för en mindre evighet sedan. När jag frågade vart mitt golv tagit vägen erkände han att hans system med att skriva upp beställningarna han fick på små papperslappar och stoppa i fickorna hade vissa brister. Det hände nämligen att frun körde dem i tvättmaskinen ibland...Så nu testar jag att maila beställningen och hoppas på bättre tur.
 
Den här bilden är ifrån tillbyggnaden på mitt torp:

Foder utan färg

$
0
0
Den uppmärksamme läsaren kanske har märkt att jag har målat fönsterfodren på torpet. De har varit grundmålade ett tag i en ljust grå färg. Men det blev så väldigt grått med både bågar, foder och väggar i grått så nu när jag gjorde de två andra strykningarna blev det med en mer varmvit ton.
 
Men blev det inte lite mycket gräddtårta över alltihop? Eller är det bara jag som är ovan?
Jag har funderat på vilken annan färg än vitt eller grått på fodren som skulle kunna funka till gråa/omålade väggar men har inte kommit på nåt bra.
 

Det fick bli ett studiebesök till Äskhults by för att kolla upp ett mer ålderdomligt sätt att lösa det här med fönsterfoder. På husen i Äskhult visade sig endast fönsterbågarna vara målade. Det finns överstycken och vattenbrädor men de är helt eller delvis omålade och smälter in i panelen. Att jag inte tänkt på det! Jag har skapat mig ett problem som inte behöver finnas.
 

Eventuellt kan brädan över fönstret få vara målad som på dessa fönster:


Jag behöver ju inte bestämma mig förrän det är dags att sätta up panelen utvändigt så jag har en stund att klura. Men nog är det ena bra mycket finare?
 
Äskhult är förövrigt förtjusande. Fortfarande. Det verkar vara samma fenomen som gäller där som i Gunnebo; det blir bara finare och finare ju mer jag lär mig att se!
 
 
  
 
 
 
 
Viewing all 150 articles
Browse latest View live